En ros.

En liten ros till någon som vi tänker på och inte finns bland oss längre. Vi har i dag varit och gjort fint på Herrberga kyrkogår, där farfar Martin och farmor Svea ( Alexanders  farfar o farmor) har sin gravplats. Det ble så fint med liggare och rosor. Barnen ställde säkert 100 frågor och fick svar på kanske hälften av mig .Så tänkvärda frågor. Jag vill se ett kort på farfar Martin där han står på sina egna ben sa Vilgot. Letade fram ett kort på farfar Martin och farmor Svea, när vi kom hem. Jag trycker det är synd att de ska ligga i jorden, de är ju inte gamla tycker jag sa Vilgot. Hej då alla döa sa Vilma när vi gick från kyrkogården.
I går kom Alexander hit,  Vilma blev jätte glad även Vilgot förstås. Vilma sov så gott hos sin far. Vilgot sov hos oss farmor och farfar, jag satt och bara tittade på en sovande Vilgot en lång stund. Han är en kopia av sin far som 6åring. Nu har de i kväll åkt hem till Järfälla till sin mor som väntade på dem. Tack älskade ungar för allt ni ger i livet. Men så himla tyst här är, hörs bara ljud av den gammla tv. Just nu får vi tänka på alla våra kära som ej finns på jorden.
En fråga från Vilgot, varför kan man inte byta själen på människor , jag har ju sett på TV att man kan byta lungor på sjuka barn och de blir bra.